Vi
behöver många jugoslaviska bilder
Av
Björn Eklund
Redaktionschef Ordfront magasin
28 november 2003
Björn Eklund i Expressen 24 november 2003
Svar till Gellert Tamas
Bilden på den avmagrade Fikret Alic i
Trnopoljelägret från början av augusti
1992 har blivit en ikon för Bosnienkriget. Bilden
tolkades av många medier som att det i Bosnien
fanns koncentrationsläger som kunde
jämföras med dem i Nazi-Tyskland. Den fick
stora politiska konsekvenser. »Mindre än tjugo
minuter efter att reportaget sänts i amerikansk teve
ändrade Bush sin politik gentemot Serbien· och varje
känsla av sympati som allmänheten kanske hade
haft för serberna i denna bittra
inbördeskonflikt försvann över en
natt«, skriver Phillip Knightley, författaren
till det internationella standarverket om
krigsjournalistik, Krigets första offer.
»Vid detta tillfälle fick
Jugoslavien-konflikten den rollfördelning som sedan
aldrig ändrats: serberna är skurkarna,
muslimerna offren och kroaterna någonting
däremellan«, skrev jag i den av Gellert Tamas
(Expressen 13 nov.) angripna artikeln i Ordfront magasin
7-8/03.
Min artikel var ett försök att
ifrågasätta den etablerade uppfattningen om
Jugoslavienkonflikten. Om det är
»revisionism« att ifrågasätta och
kritisera etablerade föreställningar så
kan man säga att min artikel var
»revisionistisk« men det är i så
fall en ambition som jag delar med de flesta
samhällskritiska journalister.
Men Gellert Tamas går ett steg längre. Han
kopplar ihop mig med de historierevisionister som
förnekar gaskamrarnas existens. Att göra en
sådan association är som Claude Lanzmann,
regissören till Shoah, påpekat ett effektivt
sätt att strypa all diskussion.
Min artikel var ett försök att nyansera
vårt sätt att se på
Jugoslavienkonflikten genom att diskutera en del av den
propaganda som otvivelaktigt förekom. Den kan man
få syn på också genom att se vilka
bilder som lever kvar från kriget. Det finns
många bilder men de enda som vid sidan av
Trnopoljebilden fått »ikonstatus« i
västliga medier är de där den ovan
nämnda rollistan är sig lik: den
bosnienserbiska belägringen av Sarajevo, det
bosnienserbiska angreppet på Srebrenica och de
efterföljande massakrerna, det serbiska angreppet
på Racak i Kosovo osv.
Andra jugoslaviska bilder - med annan
rollbesättning - har ej fått samma genomslag:
Gospic i september 1991 när krigets första
större massaker genomfördes av kroatiska
styrkor på civila serber.
Kraijina i augusti 1995 när den kroatiska
armén genomförde krigets största
enskilda etniska rensning. Srebrenicaområdet mellan
maj 1992 och januari 1994 när bosnienmuslimska
styrkor skövlade och brände serbiska byar och
dödade serbiska civila.
Rambouillet i mars 1999 när NATO avsiktligt
lägger fram ett fredsavtal som är omöjligt
för Jugoslavien att skriva under.
Min slutsats är inte att det är den motsatta
rollfördelningen där serberna är
offer som är den sanna. Min slutsats är
att ingen bild ensamt kan representera denna komplicerade
konflikt. Tesen om den entydiga serbiska skulden
håller inte. Övergrepp av varierande form och
skala begicks av alla sidor. Att utreda vem och vilka som
bär skulden för dessa är en viktig
uppgift.
Viktigt är också att diskutera
skuldfrågan för själva krigen. Inte
heller här finns all skuld på en sida.
Orsakerna är många och står att finna
inte bara på Balkan utan också i väst, i
Tyskland, EU och USA. Även Sverige frångick
sina fredstraditioner och medverkade till att krigets
fasor släpptes loss, både 1991 och 1999.
De debattörer som har skapat och
vidmakthållit en svartvit syn på
Jugoslavienkonflikten och som stödde NATO:s av FN
icke sanktionerade bombkrig mot Jugoslavien känner
sig trängda. Den världsbild de investerat i
under tio års tid ifrågasätts. Det
är mot denna bakgrund man ska förstå
debattörernas gälla ton och deras debattmetod,
att ta heder och ära av sina
meningsmotståndare genom att stämpla dem som
bruna, antisemiter och/eller historierevisionister som
förnekar gaskamrarnas existens. För att undvika
missförstånd vill jag påpeka att endast
undertecknad står bakom denna text, inte Ordfront
magasin eller Ordfront i sin helhet.
©
TFF and the
author
Tell a friend about this article
Send to:
From:
Message and your name
|