19 februari 2003

Av ett TT-meddelande i Skånskan den 24/1 2003 framgick, att USA:s sändebud för krigsbrottsfrågor på Balkan, Pierre-Richard Prosper, ska fördubbla sina ansträngningar för att gripa den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic och den militäre befälhavaren Ratko Mladic, båda åtalade vid Haag-tribunalen. Prosper har sagt, att de båda efterlysta måste gripas senast den 31 mars, annars kommer Republika Srpska, att gå miste om ekonomiskt stöd.

Serberna på Balkan lever genom USA:s demonisering och sanktioner, i extremt fattiga områden i Bosnien eller i regelrätta fångläger i Kosovo. USA fick Europas stöd för att bomba Serbien. Återuppbyggnadsstödet till de serbiska områdena har varit minimalt och har ständigt använts till utpressning, främst av aggressorn USA, men även den svenska regeringen har villkorat den utlovade hjälpen till Republika Srpska och gör det fortfarande.

I Kosovo bor nu bara en spillra kvar av den ursprungliga serbiska befolkningen.

De kosovoalbaner som flydde under bombningarna har alla kunnat återvända. Av dem som togs emot i Sverige har många fått stanna, trots att de inte hade flyktingstatus.

Inte en enda av de nära 300 000 serber som fördrevs ur Kosovo av välbeväpnade korsovoalbanska terrorister i juni 1999, har kunnat återvända, trots att alla flyktingar från Kosovo garanterades kunna återvända i FN-resolutionen 1244. Kosovoserberna mördades i tusental, främst de gamla. De som kunde komma undan fördrevs till det fattiga, sönderbombade Serbien. Där delar de fattigdomen med en miljon andra flyktingar, som under 1990-talet flytt från andra områden, som tidigare utgjorde Jugoslavien. De har bott i flyktingläger i tio års tid.

Det beklagliga är, att många svenskar anser att dessa människor gjort sig förtjänta av detta öde.

Den svenske medieprofessorn Stig Arne Nohrstedt har tillsammans med sitt forskarlag, visat hur blint svenskarna i gemen, trodde på de lögner som också svenska medier serverade dem. Rapporterna publicerades i mitten av december 2002, av Styrelsen för Psykologiskt försvar. De har inte blivit "kioskvältare" direkt.

Genom svenska FN-soldater och befäl i Bosnien, vet jag, att serberna trakasserats sedan sönderfallet av Jugoslavien började 1990 och fortsatte när Daytonavtalet slöts 1995. Det är ett sätt för amerikanerna att utöva sin hävdvunna rasism på en främmande kontinent, hålla de etniska konflikterna vid liv på Balkan och hindra att varaktig fred och enighet skapas i Europa.

Inom kort åker de sista svenskarna hem från Bosnien och det ger anledning till oro.

De öppnade mina ögon för vad som utspelades och fortfarande utspelas på Balkan.

Carl Bildt berättar i sin bok, "Uppdrag fred", att han mådde dåligt av den dubbelmoral, som serberna utsattes för. Två veckor efter att de serbiska styrkorna gått in i Srebrenica, åtalades de serbiska ledarna Karadzic och Mladic för folkmord. (augusti 1995). Då han lämnade in manuset till sin bok, till tryckning två år senare, hade ännu ingen kroatisk ledare åtalats för morden och den etniska rensningen i Krajina som skedde en månad senare 1995. Det har inte skett överhuvudtaget.

Det är bara serber, som under förnedrande former skickas till Haag.

Den permanenta FN-domstolen som inrättades i Haag under hösten 2002, kommer att ersätta den domstol, som nu håller rättegångar mot misstänkta krigsförbrytare i det forna Jugoslavien. Det måste bli en förbättring. Den nya domstolen kommer inte att lyda under USA, eftersom den lyder under de stater som står bakom den.

De pågående förhandlingarna i den nuvarande krigsförbrytartribunalen kommer att dra ut på tiden, eftersom de är en del av USA:s fortsatta trakasserier av serberna i Europa.

Carl Bildt anser att granatanfallet som den kroatiska armén genomförde mot den serbiska civilbefolkningen i Krajina, den 4 september 1995, var den värsta enskilda massakern och den mest omfattande folkfördrivningen, under krigen på Balkan. Den kroatiska armén fördrev och utplånande hela befolkningen. Den utgjordes av serber, som alltid bott i Krajina. Området hade hamnat under Kroatisk överhöghet vid uppdelningen av Jugoslavien. Carl Bildt döljer inte att USA stödde detta brott. Svenska officerare, har verifierat Carl Bildts beskrivning av detta USA-stödda folkmord. Såhär avslutar Carl Bildt berättelsen i sin bok: Denna kroatiska politik hade inte blivit möjlig om Washington gett Tudjman beskedet att även Kroatien, liksom serberna tidigare, skulle drabbas av sanktioner, om de tog till vapen.

Vår nuvarande ambassadör i Berlin, Carl Tham, var vice ordförande i Kosovokommissionen, tillkommen på initiativ av Göran Persson.Tham har kallat serberna för "Europas paria"!

Sveriges regering intog samma ställning som Carl Tham och tog inte emot serbiska flyktingar från Kosovo. "De mår bäst av att stanna nära de områden där de bott", svarade Göran Persson på en fråga i riksdagen, om det fanns beredskap att ta emot kosovoserber i Sverige, när 300 000 av dem fördrevs från sina hem i juni 1999.

Svenskarna och deras ledare, hade accepterat mediernas under tio år uppbyggda fiendebild. Serbiens "diktator", var så ond, att till och med Sverige med gott samvete kunde låta människor med serbiskt ursprung dö i bombraider, mördas eller fördrivas från sina hem, eller dö under bar himmel, som nu, under den fjärde vintern.

Hur gärna vi än önskar, finns det ingen förskönande omskrivning för detta. Det är rasism.

Demonisering av fienden är ett av krigspropagandans mest centrala element. Den har till uppgift att få fredliga människor att ställa upp bakom makthavarnas krig. Vi är där nu igen! Femtio procent av svenskarna kan tänka sig att stödja ett nytt amerikanskt krig mot Irak om FN:s säkerhetsråd sanktionerar det.

1999, när det gällde att anfalla Jugoslavien behövde Sveriges regering inte FN för att verbalt stödja ett militärt övergrepp, ett brott mot freden, den värsta krigsförbrytelsen, enligt Nürnbergrättegången.

1999 års regeringsförklaring angav, att när en grupp (av rika västländer) kommit överens om det, är det möjligt att gå förbi Säkerhetsrådet om de "mänskliga rättigheterna" är hotade. Undantagna från dessa mänskliga rättigheter var vid detta tillfälle, Kosovos talrika etniska minoritetsbefolkningar?!!

Hoppas någon är istånd att känna ett sting av sorg över att ha bidragit till dessa olyckliga medmänniskors öde, när man överväldigad av sin egen rättfärdighet, trodde sig ha hamnat i garanterat gott sällskap.

Risken finns nu, att göra om samma misstag, men denna gången finns det en nymornad klokskap, åtminstone i ett par ledande länder i Europa! Stöd den klokskapen! Protestera mot krig!

© TFF and the author

Tell a friend about this article

Send to:

From:

Message and your name

Home

New

PressInfo

TFF

Forums

Features

Publications

Kalejdoskop

Links