En
Gandhi för vår tid?

Av
Sören
Sommelius
Helsingborgs Dagblad
TFF
rådgivare
19 november 2003
Arundhati Roys politiska essäer är
genomgående ytterst läsvärda, originella,
skrivna med kunskap, engagemang och vrede över
sakernas tillstånd, menar Sören
Sommelius.
Boken
DEN OÄNDLIGA RÄTTVISANS MATEMATIK
Av: Arundhati Roy
Förord: John Berger
I översättning av Hans O. Sjöström,
Lars Andersson och Tor Wennerberg
Ordfront
Utkommer i dag (21/10 2003)
Med "De små tingens Gud" fick den indiska
författarinnan Arundhati Roy sitt stora
internationella genombrott. Hon fick 1998 det
prestigefyllda Bookerpriset och romanen översattes
till en lång rad språk. Men ungefär
samtidigt tog det högerinriktade och
hinduchauvinistiska partiet BJP makten i hennes hemland.
Den nya regimen genomförde en serie
kärnvapenprov som provocerade grannlandet Pakistan
och förde de både länderna i krig med
varandra. Båda parter hotade varandra med
kärnvapen mer eller mindre öppet.
Vem skriver skönlitteratur i sådana tider?
Inte Arundhati Roy. I sin mycket uppmärksammade
essä "Fantasiförmågans slut" gick hon
till fränt angrepp mot de politiker som genom
kärnvapenproven ville framställa Indien som en
potent stormakt. Därtill framställdes Bomben
som det nya Indien, men inte hela Indien utan det
hinduiska Indien.
Kärnvapnen tränger in i människors
tänkande, skrev Arundhati Roy. Hon stämplades
direkt av många som landsförrädare.
"Om detta att protestera mot att ha en nukleär
bomb inplanterad i min hjärna är antihinduiskt
och antinationellt, då utträder jag. Jag
förklarar mig härmed vara en oberoende, mobil
republik. Jag är medborgare på Jorden. Jag
besitter inget territorium. Jag har ingen flagga."
"Fantasiförmågans slut" inleder Arundhati
Roys samling med dussinet politiska essäer, som i
dag publiceras på svenska. Utgångspunkten
för de flesta av samlingens texter är
tillståndet i världen efter elfte september.
De är med undantag för den första
essän skrivna under den världshistoriskt
så omvälvande perioden oktober 2001 till maj
2003. Två av dem har tidigare publicerats på
Aftonbladets kultursidor, som spelar en helt
avgörande roll för den politiska debatten i
Sverige i frågor som dessa. Men de övriga
presenteras för första gången på
svenska. Titeln, "Den oändliga rättvisans
matematik" anspelar på det namn USA först gav
bombningarna av Afghanistan, "Operation oändlig
rättvisa".
Bokens texter är skrivna vid olika tidpunkter i
skenet av då aktuella politiska händelser. En
del av det Roy skriver har vidareutvecklats av andra i
andra sammanhang senare. Ändå är
essäerna genomgående ytterst
läsvärda, originella, skrivna med kunskap,
engagemang och vrede över sakernas tillstånd.
Här finns ett självklart
tredjevärldenperspektiv, där Roy relaterar till
egna djupt upplevda erfarenheter.
Arundhati Roy föddes i den sydindiska delstaten
Kerala 1959, samma år som en demokratiskt vald
kommunistisk regim tog makten i provinsen. Som ung flicka
upplevde hon Vietnamkriget , där USA bekämpade
en kommunistisk regering i ett risodlande land. Hon greps
av fasa:
"Vi hade djungler, floder, risfält och dessutom
kommunister. Hela tiden föreställde jag mig hur
min mor, min bror och jag själv slungades ut ur
buskagen av en granat eller mejades ner, på samma
sätt som gulingarna i filmerna, av en amerikansk
marinsoldat med muskulösa armar, tuggummi och
hög musik i bakgrunden. I mina drömmar var jag
den brinnande flickan på det berömda fotografi
som togs på vägen från Trang Bang."
Återkommande fokuserar Arundhati Roy på
USA:s roll och på den nuvarande högerextrema
amerikanska regeringens destruktiva politik. Hur har USA
kunnat överleva sitt fruktansvärda
förflutna (slaveriet, min anm) och kommit att
framträda med en sådan väldoft?, undrar
hon och påminner om Hiroshima och annat. Hon
skriver i Noam Chomskys anda i sin kritik av det
amerikanska samhället, där rätten att tala
fritt blivit en vara som allt annat, för den som har
råd att betala. Hon efterlyser en kritik av de
kommersiella medier som mest är anslagstavlor
för storföretag och efterlyser ett universum av
alternativ information.
En stor del av boken handlar om Irakkriget, inklusive
dess förspel och det smutsiga efterspel vi alla nu
dag för dag bevittnar. Hon ger konkreta förslag
till hur vi kan förhålla oss. Under
apartheidtiden bojkottade många de företag som
gjorde affärer med Sydafrika. På samma
sätt skulle i dag folkliga sanktioner kunna
införas mot alla de storföretag som kammat hem
ytterligt lönsamma kontrakt i Irak, som Bechtel,
Chevron och Haliburton.
Genom att inte bara beskriva övergrepp och
orättvisor utan också föreslå civil
olydnad och icke-våldsmetoder knyter Arundhati Roy
an till Mahatma Gandhi. Kanske är hon en Gandhi
för vår tid?
John Berger står för ett inkännande
och entusiastiskt förord, där han bland annat
skriver:
"Detta är en bekännelse av en underbar
skribent, men också en bekännelse som miljoner
människor omedelbart känner igen som en del av
sin egen verklighet".
©
TFF & the author 2003

Tell a friend about this article
Send to:
From:
Message and your name
|