Georgien

Av
Per
Gahrton
EU-parlamentariker, Miljöpartiet De
Gröna
TFF
rådgivare
9 januari 2004
Grön
partibildare som blev statsminister
Medan alla uppmärksamhet i samband med
presidentvalet i Georgien riktas mot jordskredssegern
för den 36-årige Michael Saakashvili, bör
inte hans bara fyra år äldre kampanjledare och
politiske mentor, Zurab Zhvania, glömmas bort. En
del bedömare i Georgien menar till och med att det
är Zhvania som är den verklige makthavaren och
den nyvalde presidenten bara hans staffagefigur. Det
är säkert en överdrift och en
underskattning av Saakashvili.
Men vi som känner Zurab Zhvania sedan han i
slutet av 80-talet skapade och ledde det georgiska
gröna partiet, vet att det handlar om en mycket
målmedveten man som är mer för att handla
och få något gjort, än för att
fördjupa sig i ideologier eller retoriska
utsvävningar. En typisk realo med andra ord, som
skapade sig många bittra fiender bland mer
renläriga georgiska gröna när han
anslöt sig till Schevarnadse för tio år
sedan och utlämnade kvarvarande gröna till en
tynande tillvaro, som nu nått en bottenpunkt
när de helt missade rosrevolutionen och
istället sålde sig för en grynvällig
till Schevarnadse. Deras partiledare fick njuta tillvaron
som nyvald parlamentsledamot i en kvart innan
Saakashvili&Co stormade in i parlamentsbyggnaden och
ändrade Georgiens historia.
När jag träffar Zurab dagen efter
presidentvalet i statsministerhögkvarteret, där
han residerar sedan rosrevolutionen, ler han milt
när jag påminner om att många undrar hur
man ska kunna lita på hans demokratiska
trovärdighet sedan han samarbetat i åratal med
Schevarnadse, länge som informell kronprins. Han
skäms inte för den perioden, Georgien var
sönderslitet av inbödeskrig när
Sjevernadse hämtades hem från Moskva 1992.
Då fanns inget bättre alternativ.
- Men jag är nog den ende politiker i f d
Sovjetunionen som frivilligt lämnat en så
hög maktställning som jag gjorde hösten
2001 sedan Schevarnadse vägrat ta krafttag mot
korruptionen och dessutom lät sina
säkerhetstrupper trakassera den fria TV-stationen
Rustavi 2.
Det är sant att han då tog ett steg ut i
det okända. Efter invecklade juridiska turer stod
Schevarnadses kronprins plötsligt helt utan politisk
bas. Han kunde mycket väl ha hamnat historiens
soptunna. Men han lyckades alltså göra
come-back. Han avbryter samtalet för ett
telefonsamtal med Nino Burjanadse, tillförordnad
president ännu några veckor tills Saakashvilis
kan installeras den 25 januari.
- Vi håller på att förbereda en snabb
ändring av konstitutionen så att
statsministerposten ska förstärkas så att
vi får en riktig regeringschef, förklarar
han.
Men kommer Saakashvili att acceptera det nu när
han har valts av över 95 procent av väljarna?
Varför skulle han avstå från att vara
nästan lika mäktig som en amerikansk president?
Varför riskera en fransk situation med konkurrerande
president och premiärminister?
Zurab ler igen. Han försäkrar att "Misha"
kommer att hålla alla överenskommelser om
maktdelning inom ledargruppen. Jag tror honom. Det vore
idioti av Saakashvili att förvandla Zurab Zhvania
från främste supporter och medhjälpare
till bitter fiende.
- Vi kommer inte att splittras. Vi får inte
svika ansvaret! Nu finns ett unikt tillfälle
då folket är enigt och vi är fria att
göra nästan vad vi vill! Det kommer att komma
mängder med förslag. De värsta bedragarna
kommer att ställas inför rätta. Dock inte
Schevarnadse personligen. Han bor fortfarande i
presidentpalatset och har tjugofem betalda livvakter. Vi
vill ha honom kvar i Georgien, det visar att vi är
en normal demokrati där en f d president varken
måste vara död, landsflykting eller
fånge, utan kan vara en vanlig fri medborgare.
Intressant är att också Misha Saakashvili
bor i presidentkomplexet sedan en tid, alltså innan
han blev vald, av säkerhetsskäl. Det har givit
upphov till en flod av skämthistorier om hur han och
"Shevi" möts i nattliga samtal om gamla tider! Helt
säkert är att Schevarnadse på valdagen
på frågan om han röstat på
Saakashvili svarade: Det ligger nära sanningen.
Hur skall Georgien då manövrera i
stormaktspolitiken? Många rapporter talar om att
USA ligger bakom rosrevolutionen. USA-ambassadör
Milnes var tidigare i Serbien och det ledde till att
Milosevitj störtades. Det har berättats att
georgierna har tagit lärdom av serbiska Otpor.
- Javisst, säger Zurab, men vad är det
för fel i att demokratiska revolutionärer
hjälper varandra?
Men är ni inte marionetter i USA:s kamp för
världsherravälde? Måste ni inte trots
allt samarbeta med Ryssland som är er granne, som
kontrollerar era energileveranser och utbrytarprovinser?
Och hur är det med de europeiska ambitionerna.
Många av mina kolleger i EU-parlamentet tycker att
det är för mycket snack om USA och för
litet om EU!
Här protesterar Zurab indignerat. Vi inser
Rysslands betydelse! Zurab har till och med gratulerat
Putin till det ryska parlamentsvalet - realpolitiker som
han är!
- När det gäller Europa upprepar vi ju hela
tiden att vi vill närma oss, att vi vill bli
EU-medlemmar. Däremot är det inte så
bråttom med NATO, jag har just talat med Mischa om
att vi skall ligga lågt med det.
Om detta är sant är det en sensationell
nyhet. Till och med Schevarnadse har ju flaggat för
NATO-medlemskap. Och när Saakashvili nyligen
markerade långtgående ryssvänlighet i en
intervju i ryskspråkiga Svobodnaja Gryzia (Fria
Georgien) kunde han ändå inte låta bli
att framhålla: Ryssarna är våra
närmaste bröder och systrar - men vi
behöver USA för vår säkerhet.
Ett av Georgiens mest akuta politiska problem är
att oppositionen har brakat ihop, nästan utraderats.
Zurab hoppas att den har hunnit repa sig till
parlamentsvalet i mars. Han inser att en likadan
jordskredsseger då inte vore bra för Georgiens
demokratiska rykte. Men det blir inte lätt att
rekonstruera en trovärdig opposition så
snabbt, inte så länge georgierna tror att
på den nya makthavarna.
Det finns naturligtvis många aspekter på
rosrevolutionen. Stormaktsintressena är solklara,
tydliga t ex när det gäller Georgiens roll som
transitland för energi, t ex den nya oljepipelinen
Baku-Tbilisi-Ceyhan (Turkiet) som byggs mest för att
kringgå Ryssland. Ändå går det
inte att komma ifrån en känsla av det är
en verkligt revolutionär situation som råder.
Presidentvalet var inget val i vanlig bemärkelse
utan en folklig massbekräftelse av revolutionen.
Alla vill vara med på revulotionståget.
Frånvaron av blodsutgjutelse har skapat en unik
känsla av förhoppningar. Bara väldigt
få som körts över av utveckligen
känner hat och bitterhet. Än så
länge. Men tiden är kort. Om inte georgierna
känner konkreta förbättringar mycket snart
kommer en väldig baksmälla. Och det räcker
inte med "frihet" för frihet har georgierna faktiskt
i stort sett haft i tio år. Schevarnadse var ingen
Stalin, inte ens en Milosevitj. Yttandefriheten har varit
stor, folkrörelser har florerat. Men
levnadsstandarden har brakat ihop, korruption har
flödat. Det är inte statsapparaten som har
förtryckt och fängslat, utan klaner och maffior
som vanskött landet och skott sig själva.
Ett av Saakashvilis mest påtaliga löften
är att höja pensionen för nästan en
miljon pensionärer från 6 dollar till 12. Det
låter inte lycket. Men i ett land där
statskassan är tom och inte ens de 6 dollarna
betalats ut på ett halvår kan det bli en
övermäktig uppgift. Isåfall lär det
inte finnas brist på välorganiserad
opposition.
När Schevarnadse hade avslöjat att han
röstat på sin politiske baneman Michael
Saakashvili i presidentvalet tillade han en brasklapp:
Han borde prata mindre och handla mer! En som redan
gör det är Zurab Zhvania, den f d
co-sekreteraren i European Greens. Han är inte lika
populär i befolkningen som Misha. Men han är
redan i full gång. Och han försäkrar
ständigt att han är grön i sitt
hjärta. Han kommer gärna och talar hos Europas
Gröna. Han lovar mej att försöka öka
inslaget av kvinnor i nästa regering. Han letar just
nu efter en effektiv miljöminister, gärna med
grön bakgrund.
Men en sak gillar han inte hos de gröna.
- Det där med rotation för att undvika att
vi blir yrkespolitiker, det håller inte. Vi
behöver erfarenhet också. Är vi inte alla
yrkespolitiker? Är inte du yrkespolitiker?
Att Zurab är yrkespolitiker finns det ingen
tvekan om. Och kanske är det bäst så i
Georgien. Hur skulle det gå om alla
yrkesbrottslingarna, yrkesfifflarna, yrkesskattesmitarna,
yrkesmanipulatörerna bara hade amatörer mot sig
i det demokratiska lägret?
Bondkvinnorna i
Gombori
När Michael Saakashvili tidigt på
valkvällen redan firar segern i Tbilisi med
presskonferens på georgiska, ryska, engelska och
franska tillsammans med sin holländska hustru,
observerar jag fortfarande röstsammanräkningen
i Gombori, en liten insnöad by i Kacheti-provinsen,
medan jag smuttar på lokalt vin, tuggar på
gozinaki (nöt&honungskakor) och churchkhelas
("korvar" av nötter i vindruvsskinn) och lyssnar
på ett långrandigt skåltal av en
självutnämnd "tamedan" (toastmaster). Det
är en mysig stämning i vallokalen, ljusår
från grälsjukan och bråken och
splittringen under det manipulerade parlamentsvalet den 2
november -03. Då bjöds det inte på
någonting.
Här i Gombori talar folk bara georgiska och
ryska. Och alla vet att både el och olja kommer
från Ryssland. Ändå har (nästan)
alla röstat på den USA-utbildade kandidaten
som påstås vilja ansluta Georgien till NATO.
Av 408 avgivna röster har Michael Saakashvili
fått 369. Kanske har Gombori-borna läst en
intervju med Saakashvili två dagar före valet
i ryskspråkiga Svobodnaja Gruzia (Fria Georgien)
där han försäkrar att georgiernas
närmaste kusiner är ryssarna och att det inte
är så bråttom med NATO.
Saakashvilis medtävlare får sammanlagt 14
röster. 25 valsedlar underkänns tills vidare,
men de flesta kommer nog av högre instans att
tilldömas Saakashvili. På en av de kasserade
valsedlarna har en väljare inte nöjt sig med
att rita en cirkel runt Saakashvilis namn utan dessutom
skrivit: "Jag är för honom". Valkommittens
kvinnliga ordförande frågar mig till
råds. Jag svarar att jag nog tror att den skulle
godkännas i Sverige, väljarens avsikt är
ju solklar. Detsamma gäller alla de valsedlar
där Saakashvili-supportrarna har understrukit sin
önskan genom att stryka de övriga fem namnen.
Ordföranden vill godkänna. Men då
ingriper en ivrig ung man. "Det går inte",
insisterar han ivrigt. "Vår seger måste vara
helt ren!" Han presenterar sig som medlem av
Saakashvilipartiet Nationella Rörelsens ledning. Nu
är det han som bestämmer. Han har råd att
visa principfast rättrådighet inför den
utländske observatören.
Han vill inte berätta hur länge han
tillhört Nationella Rörelsen. En vecka? En
månad? Ett år? Saakashvili själv var
Schevarnadses justitieminister så sent som i
oktober 2001. Hela den nya maktgruppen har samarbetat med
Schevarnadse i åratal. Överallt sitter gamla
personer i nya roller. I Stalins hemland tycks man ha
dragit lärdom av stalinismens fasor. När man
byter regim byter man inte personer. Det är
personerna som byter etikett. Det blir humanare så.
Men blir det effektivare? Blir det någon verklig
förändring? Georgierna hoppas. Presidentvalet
var inget val i normal mening. Det var en folkfest
för hoppet om förändring. "Jag tjänar
30 lari (ca 90 kr)", säger vår tamedan. "Det
kan man inte leva på". Nej, det kan man inte, lika
litet som landets 1 miljon pensionärer kan leva
på sin pension på 40 kronor i månaden.
Saakashvili har lovat fördubbla den. Men statskassan
är tom. Jag kan inte låta bli att hålla
ett litet svarstal. "Jag har varit i Georgien många
gånger. Ni har en hemlighet som jag fortfarande
inte förstår. Ni tjänar tio, tjugo,
trettio lari. Det kan man inte leva på.
Ändå lever ni och frodas och bjuder en
främling på vin och gozinaki! Lär mig hur
man lever utan pengar!" Alla skrattar hjärtligt. De
unga bondkvinnorna som sköter valet och inte ser ut
som bondkvinnor utan är klädda som kvinnorna i
Tbilisi skrattar mest. Livet i Georgien går vidare.
"Och om han inte uppfyller sina löften går det
för honom som för Schevarnadse", dundrar
vår tamedan hotfullt. "Då byter vi ut
honom".
Eller kanske han byter etikett. Igen. Tänker jag.
Men det säger jag inte högt. För då
skulle nog inte ens bondkvinnorna i Gombori skratta.
©
TFF & the author 2004
Donate
online to TFF's work in Georgia
Ge
Ditt stöd online till vårt arbete
i Georgia
Bidra
via postgiro till vårt arbete i
Georgia
Støt
TFFs arbejde i Georgia per
postgiro

Tell a friend about this article
Send to:
From:
Message and your name
|