Sören
Sommelius, TFF Associerad
30. maj 2007
Pankaj Mishra
Buddha i världen
Översättning och förord Zac O’Yeah
Ordfront 2007
Telefonen ringde i den lilla byn Mashobra i indiska Himalaya hemma hos
författaren Pankaj Mishra. En vän i Calcutta hade sett förfärliga
bilder på tv. Författaren, utan egen mottagare, knackade
på hos sin värd herr Sharma, redaktör för en sanskrittidskrift.
Men han ville inte bli störd i sin andaktsstund. Några dagar
senare såg han på en flimrande svartvit tv hos en puckelryggig
bonde i byn bilderna från attentatet mot World Trade Center.
Den indiske författaren
hade skaffat sig rummet hos herr Sharma redan 1992 efter avslutade universitetsstudier.
För att studera och arbeta på en bok om Buddhas liv hade
han sökt isolering i bergen. Arbetet med Buddhaboken skulle komma
att ta tolv år. Andra böcker kom till under tiden och Mishra
etablerade sig internationellt som författare och skribent i västerländska
tidningar som The Guardian och London Review of Books. Men frågan
om vad Buddha hade att säga vår tid upptog honom fortfarande
och ställdes på sin spets efter den elfte september.
Det blev en bok till slut, Buddha i världen. I Indien
hälsades den med entusiasm. I vår har den kommit på
svenska i översättning av den i Indien bosatte svenske författaren
Zac O’Yeah. I sitt förord berättar Zac O’Yeah
att han under de femton år han varit bosatt i Indien sett sin
hemstad Bangalore och dess invånare förändras omvälvande,
genom välkommet växande välstånd men också
genom tidigare okända välfärdssjukdomar. Kan den moderna
civilisationens dilemman förstås genom en flertusenårig
filosofi? Ja kanske.
Pankaj Mishra söker,
skriver Zac O’Yeah, "i de indiska traditionerna efter nycklar
till nytänkande och visioner för en värld där civilisationerna
förefaller att vara på kollisionskurs". Mishra
är både en sökare och en författare och hans välskrivna
bok väcker återkommande reflexioner om detta att vara människa.
Pankaj Mishra föddes 1969 i en by nära gränsen till Nepal,
inte så långt från den plats där Buddha föddes
i nuvarande Nepal. Hans familj flyttade snart till en stad och Pankaj
bestämde sig tidigt för att bli författare. I Mashobra
studerade han Buddhas lära och började för säkerhets
skull också meditera. Så mycken indisk litteratur om Buddha
fann han inte. Trots att Buddha verkade i Indien har den ursprungliga
buddhismen nästan helt försvunnit från landet. I Himalaya
finns tibetanska buddhister. Andra buddhistiska grupper består
av före detta lågkastiga daliter, som konverterat i förhoppning
att undkomma kastsamhällets diskriminering. Men den egentliga buddhismen
har gått i exil från Indien.
Mishra, som är uppfostrad i en västerländskt influerad
familj, fann omvägar till förståelse av buddhismen via
västerländska tänkare. Den amerikanske beatpoeten Allen
Ginsburg sökte österländsk visdom i Indien. Långt
tidigare hade buddhismen attraherat författare som Herman Hesse
men också Jorge Luis Borges, Rainer Maria Rilke och Henry David
Thoreau och många andra. Einstein hade kallat buddhismen för
framtidens religion, eftersom den var kompatibel med modern vetenskap.
Några av de största västerländska författarna
och intellektuella hade uppenbarligen förstått värdet
av tankar som "uttryckts två och ett halvt årtusende
senare av en obskyr indisk vishetslärare som suttit under ett träd",
skriver Mishra. Han är själv inte buddhist. Det här är
ingen bekännelsebok, snarare en sympatisk tankebok, på en
och samma gång självbiografisk, en studie av Buddhas liv
och tänkande, en resebok och en essä med reflexioner om Indiens
plats i den globaliserade världen.
Författaren ser likheter
mellan vår tid och Buddhas, som skeden av omvälvande och
snabba förändringar av människors grundläggande
materiella villkor. Någonstans inser han att Buddha förmodligen
har rätt när han menar att "girighet, hat och självbedrägeri"
både är upphov till allt lidande och samtidigt själva
livets ursprung. Han tar till sig vikten av att bringa etik till vardagslivet,
så som Buddha betonar, att sinnet är där vansinnet uppstår,
att sinnesro är något grundläggande för varje individ.
Då har Mishra lämnat Himalaya och gett sig ut i världen.
Med åren har han blivit en privilegierad, globaliserad författare
och kulturskribent som återkommande bor långa perioder i
väst, särskilt i London. Han ser tillbaka på sitt liv,
den unge studenten i Allahabad som hoppades på revolution, ynglingen
i Himalaya som ville skriva en bok om Buddha för att bli författare
och nu den rastlöse världsresenären, en intellektuell
vagabond. Men inte bara han själv förändras. Den isolerade
byn Mashobra har blivit attraktiv för fastighetsspekulanter, där
har byggts ett femstjärnigt hotell, kabel-tv har introducerats.
Kan Buddhas idéer tillämpas i en så snabbt föränderlig
värld som vår? Kan Buddha ge hjälp åt människor
som kämpar mot politiskt förtryck, sociala och ekonomiska
orättvisor och miljöförstörelse? Mishra formulerar
frågorna utan att ange enkla svar. För buddhismen står
det dagliga enkla livet i centrum. Men det mesta i vår tid fokuserar
på andra värden, tillväxt, ökad förbrukning
och mångfaldigade behov av ständigt nya varor och tjänster,
allt det som Buddha varnade för. I London funderar Pankaj Mishra
över de brittiska kolonisatörer som erövrade världen.
Varför gav de sig iväg? Varför ville de erövra världen
och göra den likadan som sin egen? "… vad för slags
ny mening har de givit – i sina försök att omdana en
mångfacetterad mänsklighet till sin egen avbild – åt
idén om att vara människa."
Sören Sommelius