Hur
kan integration av flyktingar och invandrare bli
bättre?
Vad befrämjar och vad utgör
hinder?
Projekt i samarbete mellan
Eslövs kommun, ebo, Polisen i Eslöv, Svenska
kyrkan, Försäkringskassan, Den Transnationella
Stiftelsen för Freds- och Framtidsforskning (TFF)
och Europeiska Flyktingfonden (genom Migrations- och
Integrationsverket. Projektsamordnare är Christina
Spännar från TFF.
Målsättning,
metod, medel och perspektiv. Hittills gjorda
erfarenheter
Målsättningen är
att utveckla en modell för hur integration kan
underlättas. Utvecklingsprocessen innebär en
öppenhet för all möjlig information som
kan vara till nytta i modellen, som skall vara dynamisk,
d v s öppen för
förändringar.
Stommen i modellen är ett
nätverk, d v s en informations- och
kommunikationsstruktur. Det är tänkt att
bestå dels av aktörer som i sitt arbete
möter flyktingar och andra invandrare, dels av
flyktingar som genom sina erfarenheter av mötet med
det svenska samhället kan ge en bild av den andra
sidan i detta möte.
Ett nätverk kan också
bidra till en samsyn bland kommunens förvaltningar
och andra institutioner och aktörer. Det kan
förekomma att olika handlingsprogram hos dessa
krockar med varandra. När skilda instanser inte
arbetar efter samma kriterier och har olika villkor som
skall uppfyllas för att ge stöd, kan det
uppstå en målkonflikt. Ett nätverk kan
medvetandegöra sådana och därmed
göra det möjligt att hantera dem.
Ytterligare bidrag till modellen
ges genom de livshistorier eller snarare berättelser
ur livet som ett antal flyktingar (och ev andra
invandrare) skriver. Dessa kvinnor och män bör
vara så olika som möjligt med avseende
på etnisk bakgrund, utbildning och ålder.
Tankar och erfarenheter om och kring integration kommer
också fram i ungdomars
gruppdiskussioner.
Resultatet av projektet publiceras
i en rapport som också är en utvärdering
av integrationsprocessen genom olika kommunala
verksamheter. Detta innebär att man samtidigt
får en bild av verksamheternas arbetssätt och
hur detta påverkar individen. Erfarenheterna sprids
genom att rapporten distribueras lokalt, regionalt och
nationellt samt på TFF: s hemsida, www.transnational.org.
Metod
Inledningsvis intervjusamtal mellan
projektledaren/samordnaren och samtliga deltagare.
Presentation
av de flesta deltagarna finns på hemsidan under
forum Eslöv.
Deltagarna i nätverket
ägnar sedan en timme i veckan åt reflektioner
kring sådant som kan vara av intresse för
projektet, gör noteringar och e-postar till
projektsamordnaren. Dessa tillsammans med noteringar och
reflektioner från gruppmöten och seminarier
används som diskussionsunderlag vid följande
gruppmöten och seminarier. Flyktingars
berättelser ur livet samlas till en liten
bok/rapport. Gruppdiskussioner pågår i
Ungdomens hus. De flesta av deltagarna där har
kommit till Sverige som flyktingar. Det handlar
alltså om att lyssna, reflektera och
kommunicera.
Eftersom modellen skall vara
öppen för förändringar, ligger inte
nätverket fast från början. Deltagare
tillkommer efterhand och mindre nätverk kan
också bildas inom det större. Det
förekommer också att deltagare byter
arbetsuppgifter eller av annan anledning lämnar
nätverket, men bör då ersättas av
sin efterträdare.
Medel
Det beskrivna
tillvägagångssättet bör kunna leda
till bl a följande medel till nytta för det
fortsatta arbetet.
Kunskap - diskussionsunderlagens
information belyses från olika håll under
gruppmöten och seminarier och kan därmed bli
till kunskap.
Medvetenhet - i mötet med en
främmande kultur finns möjlighet till
medvetenhet om det självklara i den egna kulturen.
Det är först då man ser sådant som
för den främmande kan vara svårt att
förstå. Medvetenheten om att det som är
självklart för mig kan te sig förbryllande
för någon från en annan kultur,
öppnar för möten präglade av
respektfull, lyssnande närvaro.
Förståelse - genom
kunskap om invandrarens/flyktingens 'bagage' som blir
synligt i livshistorierna.
Perspektivet
Perspektivet på hur
integration kan bli bättre skall vara flyktingars
och andra invandrares. Hittills har det rådande
perspektivet huvudsakligen varit svenska myndigheters.
Man kan nog säga att den allmänna uppfattningen
är att integrationen inte varit särskilt
framgångsrik. Även de myndigheter som har till
uppgift att verka för integration medger detta.
Därom vittnar den överenskommelse om samverkan
kring mottagandet av flyktingar som 2001 ingicks mellan
AMS, Migrationsverket, Integrationsverket, Skolverket och
Kommunförbundet. Målet för
överenskommelsen är utveckling och
förbättring av integration genom att
övergå från det tidigare kollektiva
perspektivet på invandraren till ett individuellt.
Det senare innebär att
introduktionsprogrammet för den enskilde alltid
skall utgå från individens egna
förutsättningar och behov. Därtill är
det viktigt att beakta hela familjens behov vid
individuella insatser för enskilda familjemedlemmar.
Frågan är hur dessa intentioner kan
omsättas i praktiken. Det rör sig bl a om
förståelse för och kunskap om
integrationsprocessens olika sidor och faser samt vad ett
individuellt synsätt innebär. Men framför
allt måste flyktingar själva få komma
till tals. Det är deras erfarenheter och kunskap som
skall vara vägledande i arbetet med att utveckla
modellen. Detta öppnar för en ömsesidighet
i processen, en dialog som bär
framåt.
Hittills gjorda
erfarenheter
Intervjuer med
samtliga deltagare. Fem
diskussionsgrupper bildades under hösten; Arbete och
praktik, Ungdom, Sfi, Barn, familj och skola samt
Ungdomens hus. Två större seminarier
hölls också under hösten, två under
våren.
I Arbete och
praktikgruppen ingick
från början två personer från
Arbete och försörjning, en praktikant
(flykting), en studerande (flykting) och en från
kommunledningskontoret. En rektor för en
högstadieskola och en socionomstuderande
(invandrare) har tillkommit. Åtta gruppmöten
har hållits.
I
diskussionsgruppen Ungdom deltar
fem personer från Barn och familj (två
från början), en från Arbete och
försörjning, en kundvärd från
kommunens bostadsföretag, en polis och en diakon.
Sju möten.
Från Sfi -
Svenska för invandrare - deltar en rektor och
två lärare. Där
ingår också en gymnasielärare och en
person, med flyktingbakgrund, från Arbete och
försörjning. Fem möten har
hållits.
Gruppen Barn,
familj och skola består
av en förberedelseklasslärare, en samordnare
på förskola, kommunens hälsosamordnare,
en diakon (också i Ungdomsgruppen) och en
skolkurator (ny). En från
försäkringskassan är
långtidssjukskriven, en psykoterapeut har flyttat.
Två möten.
På Ungdomens
hus har åtta
gruppdiskussioner förekommit med totalt ett tiotal
ungdomar.
Deltagarnas
veckoreflektioner har inte
förmedlats via e-post i den utsträckning som de
var tänkt från början. I stället har
de framkommit vid gruppdiskussionerna och enskilda
samtal.
Höstens och
vinterns reflektioner, samtal, gruppmöten och
seminarier har visat att problem förekommer på
flera områden som mer eller mindre hänger
samman. Det gäller
information, språk, arbete samt barns och ungdomars
skola och fritid. Viktiga redskap för att få
tillgång till information är språk,
arbete och personliga relationer. "Man lär sig inte
koden om man inte lär känna den som har nyckeln
till den."
Det som brister eller på
annat sätt utgör problem, utgör samtidigt
hinder för integration. Under diskussionerna
hittills har flera förslag kommit på insatser
som skulle kunna göras för att avhjälpa
åtminstone en del brister och därmed
också främja integration. Bland dessa kan
nämnas föräldragrupper, fler män med
invandrarbakgrund på skolorna samt
fritidsverksamhet präglad av kontinuitet och
regelbundenhet.
Med syfte att
få idéer och inspiration för att bilda
föräldragrupper, besökte sex
projektdeltagare Pilevallskolan i Trelleborg, där
projektet "Välkomsten" pågår.
Huvudmålet för detta
är att stärka nyanlända
föräldrar i sin roll som fostrare för att
trygga barnens uppväxt och framtid i det nya
landet.
Samarbete mellan
Arbete och försörjning och
Norrevångsskolan har inletts.
Målet är att skapa praktikplatser för
invandrare som på så sätt kan vara ett
stöd för eleverna samtidigt som de har
möjlighet att praktisera svenska.
Ett problemområde som tidigt
identifierades var information
till nyanlända. Under
våren har därför Sfi-läraren Eva
Thors utifrån samtal och diskussioner med sina
elever arbetat fram ett samhällskunskapshäfte
som skall användas i undervisningen.
Samsyn och
helikopterperspektiv på kommunens verksamheter har
efterlysts. Det behövs
samarbete och/eller nätverk för att
synliggöra målkonflikter i olika
handlingsplaner. En samsyn på dessa handlingsplaner
är nödvändig för att förverkliga
en introduktions-/integrationsplan.
Medan höstens första
seminarium i huvudsak ägnades åt
att identifiera
problem, koncentrerades
diskussionerna under vårens sista seminarium
på lösningar.
Som diskussionsunderlag användes sammanfattning av
vad som dittills diskuterats i de olika grupperna samt
noteringar från besöket
i Trelleborg.
Ur anteckningarna
från seminariet:
Information så tidigt som
möjligt. Den behövs för alla, men kan se
olika ut beroende på bakgrund. Allting handlar om
att fånga människan innan hon blir negativt
inställd till sitt nya hemland.
Koppling till och engagemang
från ledningen i kommunen. Hur fångar vi
deras uppmärksamhet när endast de kortsiktiga
målen är intressanta?
Eldsjälar krävs, men det
behövs också engagemang från
många, många andra.
Arbetet med
föräldragrupper bör börja så
snart som möjligt. De kan se olika ut beroende
på vad man fokuserar på; förskolebarn,
föräldrars delaktighet i barnens
skolgång, tonåringar etc. Behov finns av
alla sorter, och det finns olika modeller att välja
mellan.
Undertecknad kommer under
sommaren att skriva en rapport om erfarenheterna av
projektet, vilka möjligheter till
förbättrad integration som framkommit samt
några konkreta handlingsförslag. En liten bok
med berättelser ur ett tjugotal flyktingars och
andra invandrares liv kommer att läggas fram
tillsammans med rapporten.
Christina Spännar
Lund 20 juni 2005
©
TFF & författaren 2004
Rekommendera denna artikel till en vän eller
kollega
Skicka till:
Ifrån:
Meddelande och ditt namn
|