UD använde fyra kriterier vid fördelningen till svenska organisationer. Men kan de förklara varför andra fick och TFF åkte ut?

Stiftelsens internationella stödkampanj och appell har vid början av september resulterat i 1136 personliga brev, kommentarer och namnteckningar från en bred krets i 62 länder. Om man bortser ifrån uppskattande kommentarer om TFF är den mest frekventa kommentaren att människor inte finner beslutet om slopande av organisationsbidrag till TFF förenligt med den bild de hade av Sverige och av svensk utrikespolitik.

Analysen har skickats utrikesminister Anna Lindh och Beredningsgruppen tillsammans med vår ansökan om bidrag för år 2001.

Se också vår analys av vem det är som känner TFF är viktig och se de underbara ord om vårt arbete från runt om i världen.

1. UTGÅNGSPUNKTER

Den Transnationella Stiftelsen för Freds- och Framtidsforskning, TFF, i Lund har sedan 1991 haft förmånen att få organisationsbidrag ifrån UD, till en början på 400.000 kronor, under senare åren på 300.000 kronor. För år 2000 slopades det. UD:s beslut meddelades i januari 2000 utan förvarning, konsultation eller följbrev med förklaring. På begäran skrev dåvarande biträdande statssekreteraren Anders Bjurner i brev av 20 mars 2000 till TFF's Jan Öberg:

"Som Du också har fått besked om tidigare var anslaget varifrån organisationsstöd tagits tyngre belastat än tidigare år. Beredningsgruppen tvingades därför att prioritera organisationer med tydlig folkrörelseförankring, och därmed främjande av verksamhet som är av allmänt intresse och har god spridningseffekt, och försökte lyfta fram folkrörelser som engagerar unga och som söker nya aktivitetsformer. Regeringen har i sitt beslut givit stöd åt denna inriktning."

Mot slutet av sitt brev erinrar Anders Bjurner "om möjligheten för TFF att söka projektbidrag från B-4 anslaget (via UD) eller från de olika biståndsanslagen (via Sida)."

I brev av 2000-01-28 har enhetschef Lars-Hjalmar Wide påpekat att "det här beslutet hindrar inte TFF att ansöka om organisationsstöd framöver."

Anders Bjurner anger alltså fyra kriterier: a) hårt belastat anslag; b) tydlig folkrörelseförankring (allmänt intresse och spridningseffekt), c) engagemang för ungdom samt d) nya aktivitetsformer.

Kvinnor för fred med bidrag på 50.000 och TFF med 300.000 (den enda under dåvarande B4) var de enda som helt förlorade sina bidrag. För att nämnda kriterier ska vara trovärdiga måste de ha lagts till grund för bedömningen av alla organisationerna. Låt oss därför se närmare på frågan: kan användandet av dessa kriterier rimligen leda till det drastiska beslutet för TFF:s del?

2. UD:s FYRA KRITERIER

2.1 Anslaget var belastat

Vi har inte förutsättningar för att bedöma olika anslags storlek och syfte, ej heller från vilka diverse bidrag tas. För ett antal år sedan flyttades TFF tillsammans med bl a Liv och fred, Olof Palmes Internationella Centrum och FN-förbundet över till B4. Enligt uppgift av dåvarande rådgivare till ministern, Peter Weiderud, kunde man då inte alls räknas med ökande bidrag inom ramen för det gamla anslaget. Med överföringen till B4 skulle en sådan ökning i princip te sig lite mindre omöjlig.

Medlemmar av förra årets beredningsgrupp har upplyst att man först vid mötets början fick information om att vissa organisationers bidrag inte längre kunde tas ifrån B4. Om så var fallet har UD avsevärt försvårat beredningsgruppens arbete. Det förefaller inte heller självklart varför TFF - eller vilken som helst annan organisation - skall bli lidande därför att regeringen har åtagit sig internationella uppdrag som betalas ifrån samma anslag som vissa organisationsbidrag togs ur.

Fyra andra fakta gör det svårt att tro att penningfrågan har någon större förklaringskraft för beslutet:

- Även om budgetsituationen var svår valde beredningsgruppen att öka bidragen till Gröna Korset, Internationella Arbetslag och Peace Quest med sammanlagt 125.000 i jämförelse med 1999.

- De tunga organisationer som lyftes ut ur B4 - Palmecentret (600.000 kronor), Liv och Fred (1,300.000) samt FN-förbundet (4,000.000) fick oförändrade bidrag.

- Under samma period avsatte regeringen 10 miljoner till den oberoende internationella Kosovo-kommissionens arbete under ett år.

- Om man beaktar beloppets storlek förefaller det föga övertygande att regeringen i ett av världens rikaste länder inte på ett eller annat sätt skulle kunna ha hittat 300.000 kronor till en seriös verksamhet för fred om regeringen nu ansåg den vara värdefull.

2,2 Tydlig folkrörelseförankring

TFF har juridisk status av en stiftelse och har fått organisationsbidrag ifrån UD sedan 1991. Prioriteringer kan göras, men stiftelser nämns uttryckligen i statsverkspropositionen. TFF har som stiftelse inga betalande medlemmar (men tar emot bidrag från sympatisörer) och verksamheten leds av en styrelse, inte genom en generalförsamling. Så långt formalia.

Dag Hammarskjöldsbiblioteket t. ex. kan knappast heller sägas ha folkrörelseförankring även om det, som också TFF, har en för många i allmänheten viktig funktion. Biblioteket informerar på sin hemsida om att det numera är en filial till Uppsala universitetsbibliotek.

Formalia tycks inte heller vara huvudpunkten i Anders Bjurners formulering. Bjurner knyter förankringen till allmänt intresse och god spridning.

TFF har under åren bevisat att dess arbete har allmänt intresse och god spridning (se senare avsnitt om aktivitetsformer).

2.3 Fokus på ungdom

TFF är en forskningsbaserad, fristående stiftelse. Dess målsättning säger inte att dess verksamhet enbart eller i första hand ska gynna ungdomar. Det är dock långtifrån klart att alla organisationer som fick stöd speciellt engagerar ungdomar (med undantag naturligtvis för PeaceQuest och Life-Link som gör just det). Andra tycks ha sina målgrupper i huvudsak i (kristna) kyrkan (3), bland kvinnor (1), i miljörörelsen (1), läkare (1), arbetarrörelsen (1), FN-stödjande kretsar (1), etc.

På samma sätt som TFF kan dessa organisationers verksamhet gynna ungdomar. Däremot kan det inte sägas att TFF:s aktivitet inte också gynnar ungdomar, därför att:

1) ett tiotal till TFF knutna rådgivare och experter är lärare vid universitet och träningsinstitutioner och tillika frekvent anlitade föredragshållare; 2) från vår website-statistik vet vi att väldigt många besökare kommer ifrån "edu"-domäner, alltså är under utbildning och 3) TFF har under åren hållit dussintals kurser, seminarier och föredrag i olika delar av det forna Jugoslavien, t ex för makedonsk och albansk ungdom i Makedonien och serbisk och albansk ungdom i Kosovo. TFF var också den första som efter kriget sammanförde kroatisk och serbisk gymnasieungdom i Östra Slavonien 1997.

2.4 Nya aktivitetsformer

Det är inte vår sak att tolka vad som menas med detta. Vi har inte heller en mening om vilka andra organisationer som har varit ledande vad gäller nya aktivitetsformer. Däremot vill vi med emfas hävda att det är orimligt att - implicit, som är fallet - hävda att TFF:s aktivitetsformer skulle vara så gammalmodiga eller traditionella att det skulle kunna vara en bidragande orsak till att stiftelsen förlorade sitt stöd för år 2000.

Alla som känner till stiftelsens verksamhet vet att den sedan 1985 har drivits på ett okonventionellt sätt: med i perioder högst en enda fast anställd, med utomordentligt låga kostnader och som en nätverksorganisation utan kansli eller annan byråkrati. Detta har framhävts i våra ansökningar. Den är också Nordens första och enda fredsforskningsinstitut som inte är statligt eller universitetsanknutet och som samtidigt bedriver fältarbete i konfliktområden, aktivt utför medling och deltar i offentlig debatt om dessa frågor.

För det andra har TFF ständigt experimenterat med nya aktivitetsformer. Redan 1991 började vi skicka konfliktanalytiska teams till det forna Jugoslavien och landets samtliga krigszoner och gav ut t. ex. "After Yugoslavia - What?" 1991 och "Preventing War in Kosovo" redan 1992. På den tiden kunde antalet grupper med liknande inriktning i världen räknas på några få händer; idag är det big business. På den tiden var TFF i stort ensamma i Krajina, Slavonien och Kosovo, idag finns 400 NGOs enbart i Kosovo. Ingen annan svensk NGO har under fyra år faciliterat en dialog mellan det kosovo-albanska ledarskapet och regeringen i Belgrad (se rapporten "UNTANS, Conflict Mitigation for Kosovo" ifrån 1996) och samtidigt samarbetat med ungdomar och NGOs i civilsamhället på bägge sidor.

TFF experimenterade med dessa aktivitetsformer - med fokus på tidig varning, förebyggande diplomati, konflikt/våldsförbyggande och fredsbygge flera år innan dessa termer hade blivit en del av UD:s vokabulär.

Av samtliga forsknings(baserade) organisationer i Sverige är vi den enda som under tio år har arbetat i fält, i alla delar av ex-Jugoslavien, i Georgien (SydOssetien/Abkhasien) och Burundi. Vi har inte i dessa områden träffat på liknande grupper ifrån universitets- eller andra statsfinansierade institutioner. Bland de organisationer som får organisationsbidrag är Liv och fred - med fokus på Afrikas Horn - den enda vid sidan om TFF som drivit ett medvetet, långsiktigt och nyskapande arbete med konflikternas parter direkt i fält.

Begreppet konfliktläkning (conflict-mitigation) ifrån 1991, "The Learning Conflict Program" (1996), samt ett tjugotal rapporter har utvecklats av TFFs fredsforskare och fredsarbetare där teori och konkret medling har praktiserats på ett sätt som bör kunna betecknas som ny aktivitet: en praktisk fält-förankring av det akademiska arbetet och en intellektuell/professionell approach till fredsskapande i dessa hotspots.

TFF:s styrelse har under åren varit mån om att stiftelsen skulle vara till nytta inte bara för konfliktparterna utan också för media, folkupplysning och offentlig debatt här hemma. Sett i förhållande till t ex vår budget, antal medarbetare i Sverige och vår satsning på ny teknologi (e-mail service och website) är det - återigen - inte möjligt att dra slutsatsen att stiftelsen, i jämförelse med andra sökande organisationer, skulle ligga så lågt, vara så passiv och så dålig på spridning av sitt budskap att det skulle kunna motivera ett avslag.

Den mini-undersökning vi gör nedan samt resultatet av stiftelsens internationella stödkampanj stödjer detta resonnemang.

Genom samtal med den gamla beredningsgruppens medlemmar har vi fått uppfattningen att man med "nya aktivtetsformer" speciellt syftade till användandet av ny teknologi. Vi tolkar det som bl. a. e-mail och Internet - medier som växer fram och som definitivt kan tjäna allmänheten och tillsäkra "god spridningseffekt."

Vi har därför gjort en liten undersökning av organisationernas användning av Internet och email. Den gör inte anspråk på att vara "vetenskaplig" men anger dock fakta som talar för sig själva - om TFF såväl som om UD:s beslut beträffande TFF.

3. LITEN INTERNET-UNDERSÖKNING -

Spridningseffekt, nya aktivitetsformer/teknologi, allmänt intresse

Det följande baserar sig på sökningar gjorda på sökmaskinen Google och har gjorts i slutet av augusti och i början av september 2000. (Det är möjligt att andra sökmaskiner skulle ge lite andra siffror, men knappast en annan tendens).

Hemsidor

Alla sökande organisationer som fick bidrag har - med undantag för Svenska Pugwash - hemsidor. Flertalet är enkla med högst ett tiotal sektioner (menyer man kan klicka sig till inom hemsidan) t. ex. med dokument, nyheter, styrelseledamöter, artiklar, kontakter o.dyl.). Med enstaka undantag kan siterna liknas vid en presentationsfolder; besökaren kan lära en del om organisationen, dess aktiviteter och personal men de är inte siter med speciella services, utbildande eller opinionsskapande material och innehåller inte särskilt många dokument.

TFF är såväl en presentationssite som en service-site och har 8 sektioner, en del av dem med undersektioner såsom TFF WIRE, hundratals artiklar av TFF associates och "Features" med analyser, debatt och fakta skapade av andra än TFF:s krets. På den finns över 1000 dokument och stiftelsen har dessutom två services: TFF PressInfo och PeaceBrowser som direkt når drygt 8.000 e-adresser runt om i världen och sprids vidare via e-grupper, andra listserves mm till förmodligen dubbelt så många. WIRE är en sammanställning av Internet-material inom områden ickevåld, upprustning, nytt kallt krig, Balkan, mänskliga rättigheter, utveckling m.m. där länkar finns så den besökande kan gå direkt till källan.

Konklusion

TFF:s hemsida är mer omfattande och bredare upplagd med tanke på allmänhetens bruk än hemsidorna hos de organisationer som fått organisationsbidrag. Med tidig, intensiv användning av ny teknologi når TFF ut med sitt budskap i en omfattning som inte borde kunna motivera slopandet av organisationsbidraget baserat på detta kriterium.

Uppdatering

Hur ofta en hemsidesägare uppdaterar sin website ger en fingervisning om hur dynamisk den är, t.ex. hur mån organisationen är om att besökare skall återvända. Om det aldrig eller sällan kommer nya dokument på en site, blir det få återbesök och länkar ifrån andra. Bara ett fåtal av organisationerna lämnar upplysningar om uppdatering på sin hemsida. Dessa datum registrerade vi 7 september 2000:

Internationella Arbetslag 21/8 2000

Kristna Freds 25/8 2000

Peace Quest 5/9 2000

Dag Hammarskjölbiblioteket 4/9 1999

Svenska Freds 7/9 2000

Sv Läkare mot kärnvapen 6/8 2000

Life and peace 8/10 1999

TFF uppdateras regelbundet 1-2 gånger per vecka.

Besökande

Ett enkelt och förhållandevis objektivt sätt att mäta hur viktig en organisation/hemsida är för allmänheten kan vara att undersöka hur många besökande den har. Bara 6 har en räknare där man kan se hur många besökande hemsidan har haft:

Internationella Arbetslag 16.591 sedan oktober 1998 (runt 25 per dag)

Life-Link 1.449 sedan februari 1999 (runt 3 per dag)

FN-förbundet 20.805 (ej angivit startdatum) men besök med mellanrum tyder på att siten har drygt 100 besökande per dag.

Svenska Freds 39.291 sedan 1 januari 1996 (runt 23 per dag)

Svenska Läkare mot kärnvapen 1409 (utan startdatum).

Liv & fred håller på att re-konstruera sin hemsida.

TFF anger inte heller startdatum, men vår hemsida introducerades på Kvinnodagen i mars 1997 och vi har just passerat 85.000 besökande på vår huvudsida och tusentals på förstasidorna av sitens sektioner ("New"-sektionen 30.000, PressInfo-sektionen 22.000, Forums 9.500 och Features 12.500). Eftersom en del självfallet besöker mer än en sida kan man inte se hur många individer det rör sig om. Då vi sedan 606 dagar tillbaka abonnerar på företaget Exteme-Tracking service som räknar alla besök på alla sidor vet vi att vi under den tiden har haft i genomsnitt 268 besökande per dag (högsta antal är 1817 besökande, en dag under NATO:s bombningar), eller sammantaget 162.000 besökande.

För att få ett lite bredare perspektiv på detta bad vi om att få ta del av hemsidesstatistiken på SIPRI, den internationella fredsforskningens flaggskepp. Baserat på "access" av resurser har man bedömt att SIPRI har mellan 600 och 900 besökande per dag.

Konklusion

Även om vi inte har (fått) statistik från andra organisationer med bidrag ifrån UD - en del har inte svarat på vår lilla enkät - så är det tämligen troligt att besöksantalet på TFF:s hemsida vida överstiger alla dessa organisationers t. o. m. möjligen tillsammans och att det ligger på mellan 30%- 45% av SIPRI:s.

Referenser på Internet

Vi har använt två mått på hur "stor" en site är på Internet. Det första baseras på hur många referenser det kommer upp till en organisation och materialen på dess site när man söker på organisationens namn. På Google-sökmaskinen görs det genom att skriva in organisationens namn inom citationstecken. Vi har använt organisationens officiella namn, på engelska eller svenska, och ibland även testat på förkortningar (se paranteser).

Den andra måttet baseras på frågan: hur många andra siter runt om i världen har satt upp en länk till organisationen?

Antalet referenser:

"Gröna korset" 32

"Internationella arbetslag" 77

"IKFF" 703 ("Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet" 116)

"Kristna fredsrörelsen" 215

"Link-Life Friendship schools" 52

"Kvinnor för fred" 94

"Peace Quest" 451 (alla i världen, "Peace Quest Sweden" 8)

"FN-förbundet" 456

"Dag Hammarskjöldbiblioteket" 142

"Svenska fredskommitten" 7

"Svenska freds" 1280 ("Svenska freds- och skiljedomsföreningen" 510)

"Svenska läkare mot kärnvapen" 78

"Sveriges kristna råd" 326

"Life and Peace" - eng. 688 ("Liv och fred-institutet" 20

"The Olof Palme International Center" 407 (sv: "Olof Palmes Internationella Centrum" 580

"Transnational Foundation for Peace and Future Research" 1890 (sv "Transnationella stiftelsen" 31)

Återigen för att perspektivera gjorde vi ett par extra sökningar:

"SIPRI" 10.300 ("Stockholm International Peace Research Institute" 4.810)

"Department of Peace and Conflict Research" 354 (inte alla refererar till just den institutionen utan också till andra)

"Utrikesdepartementet" 5.580 ("Ministry of Foreign Affairs in Sweden" 103).

Konklusion

TFF rangerar alltså högre än alla bidragsmottagande organisationer. Beroende på hur man räknar, ungefär dubbelt så många som Palme-Centret och cirka 1/3 så många referenser som svenska UD. TFF har cirka 20% av SIPRI's medan en ledande universitetsinstitution som den i Uppsala knappt har 20% av TFFs referenser.

Antalet länkar ifrån andra siter

Så här ser det ut om man mäter Internet-närvaro genom att undersöka hur många som har gjort en länk till organisationen, det vill säga anser att siten är relevant eller på annat sätt värd att rekommendera till ens egna besökare. Ju fler länkar det finns till en organisation, ju större är dess närvaro på Internet. (Sökningen är enkel: man skriver in link:hemsidan url, alltså t ex link:http:www.transnational.org).

Gröna korset 0

Internationella Arbetslag 37

IKFF 17

Kristna fredsrörelsen 0

Link-Life Friendship schools 16

Kvinnor för fred 0

Peace Quest 40

FN-förbundet 64

Dag Hammarskjöldbiblioteket 44

Svenska fredskommitten 0

Svenska freds 194

Svenska läkare mot kärnvapen 9

Sveriges kristna råd 22

Life and Peace 2

The Olof Palme International Center 158

Transnational Foundation for Peace and Future Research 435

Återigen, för att perspektivera gjorde vi ett par extra sökningar av länkning ifrån andra: SIPRI 1570, Department of Peace and Conflict Research 124 och

"Utrikesdepartementet" 241. UD:s engelskspråkiga site (http://www.utrikes.regeringen.se/inenglish/index.htm) har enligt Google-sökmaskinen 0 länkar på Internet.

Konklusion

När det gäller antalet länkar från andra siter till en organisations site överstiger TFF alla som fått organisationsbidrag - med så mycket att den organisation som kommer som nummer 2 inte ens har hälften.. Tillsammans har dessa 603 mot stiftelsens 435. Vidare: mätt på detta kriterium har TFF en betydligt större utbredning på nätet än UD självt.

4. ANDRA FAKTORER - SAMMANFATTNING

Ovanstående baserar sig på kalla fakta. Det är fakta som Beredningsgruppen och UD kunde ha tagit reda på i samband med implementeringen av de fyra kriterierna. Även om man kan göra olika tolkningar i en rad avseenden och även om alla andra organisationer givetvis utför ett utomordentligt arbete så förefaller det svårt att se hur användandet av de kriterier, som Anders Bjurner åberopar, kunde leda till det drastiska beslutet att TFF skulle få noll kronor för år 2000.

Uppenbara och tillgängliga fakta om stiftelsens verksamhet kunde ha inhämtats innan det för saken och stiftelsen mycket olyckliga beslutet fattades.

Jag har personligen talat med de fyra då kvarvarande medlemmarna av Beredningsgruppen. Det intryck jag har fått är att de först på själva mötet informerades om problemen med det belastade anslaget. Även så är det anmärkningsvärt att beredningsgruppen i det läget inte valde alternativa beslut som skulle kunnat ha tillsäkrat att alla hade fått åtminstone något litet bidrag. Att flytta över de tre största under B4-anslaget oförändrat och reducera den fjärde (TFF) med 100 % kan inte - enbart eller överhuvudtaget - förklaras med hänvisning till de kriterier, Anders Bjurner anger.

En medlem av Beredningsgruppen menade att andra organisationer nog hade haft "kanaler" in i UD som inte TFF haft. (TFF är den enda organisation som inte har kontor i Stockholm-Uppsala-området och den enda relevanta som inte har erbjudits en plats i det av UD tillsatta Rådet för freds- och säkerhetsfrämjande åtgärder, RFSI).

Det är vidare mitt intryck från samtalen att de fyra i Beredningsgruppen har haft en oklar arbetsfördelning. Det lyckades inte att få klarhet i hur TFF:s ansökningshandlingar hade beretts inför mötet eller vem som haft ansvaret för just vår ansökan. Åtminstone en av ledamöterna var okunnig om stiftelsens grundläggande karaktär och menade att vi var "så professionella" (?). En annan menade att "vi vet kanske inte så mycket om TFF men vi vet ju vem Du är." En tredje kommentar var: "Jodå, Du och TFF är lite kontroversiella, men det har inte spelat in här."

Det är dessutom ytterst anmärkningsvärt att det inte fanns något protokoll ifrån det möte då ungefär 10 miljoner fördelades. När vi begärde kopia av sådana protokoll 1996-2000 svarade departementsrådet Håkan Malmqvist (2000-03-06) bl. a.:

"De dokumenterade bedömningar som beredningsgruppen gör torde vara att anse som minnesanteckningar enligt bestämmelserna i 2 kap. 9§ tryckfrihetsförordningen. Eftersom dessa handlingar under perioden 1996-1999 inte tagits om hand för arkivering i UD är de inte att anse som allmänna handlingar."

För beslutet om organisationsbidrag för år 2000 framskickades en promemoria daterad 2000-01-13, (UD 2000/1207/GS - UD 2000/1293/GS). Beredningdsgruppens sammanträde ägde rum den 3 december 1999. Det enda som alltså finns tillgängligt för allmänheten om beslutsprocessen är en promemoria daterad drygt 5 veckor senare och på vilken vare sig sekreterarens eller ordförandens namnteckningar är daterade. Kanske man kan säga att organisationer som har ett lika okonventionellt sätt att redovisa underlagen för besluten i sin verksamhet borde förlora UD:s stöd. TFF:s styrelse arbetar med daterade protokoll.

Om speciella kriterier används bör organisationerna informeras om detta i tid så resurser och tid inte går till spillo på att färdigställa ansökningar, som ändå inte kommer att beaktas.

Om UD har för avsikt att avveckla organisationsstödet till en organisation vore det önskvärt att organisationen informeras eller konsulteras i god tid och därmed ges möjligheter att leta alternativa finansieringskällor. Det är för övrigt mycket ovanligt inom svensk byråkratisk tradition att man i januari delger en organisation som fått mångårigt stöd att bidraget för samma år blir noll.

Om speciella årsbaserade kriterier dras upp torde det vara viktigt att de används på ett sådant sätt att det klart framgår att det är dessa - och inga andra - kriterier som förklarar fördelningsbeslutet.

Ovanstående analys ger vid handen att användandet av de fyra angivna kriterierna knappast kan ha varit ensamt utslagsgivande för beslutet om att slopa organisationsbidraget till TFF. I ett email till forskaren William Spencer, Hawaii, skriver Anders Bjurner: "I have tried many times to explain to Mr Öberg the reason for not receicing core funding this year but att the same time pointed at the possibility of projwect funding. Some of the conspiracy thoughts of TFF are just not correct."

Ingen på TFF lider av konspirationstankar. Vi redovisar fakta kring de nämnda kriterierna och låter var och en dra sina egna slutsatser om deras bärkraft som förklaring till beslutet.

Stiftelsens internationella stödkampanj och appell har vid början av september resulterat i 1136 personliga brev, kommentarer och namnteckningar från en bred krets i 62 länder. Kampanjen analyseras i bifogade skrift. Om man bortser ifrån uppskattande kommentarer om TFF och om behovet av att stödja fredsarbetet med tanke på världens gång, är den mest frekventa kommentaren att människor inte finner beslutet om slopande av organisationsbidrag till TFF förenligt med den bild de hade av Sverige och av svensk utrikespolitik.

FD Jan Øberg

Direktör

12 september 2000

© TFF 2000  

Tell a friend about this article

Send to:

From:

Message and your name

Home

New

PressInfo

TFF

Forums

Features

Publications

Kalejdoskop

Links