Kan
Israel överleva
trots sine kärnvapen?
Av
Gunnar
Westberg, TFF rådgivare
President i IPPNW
16 januari 2005
Det var väl i och för sig
logiskt att Israel skulle skaffa sig kärnvapen. Till
och med Sverige övervägde ju att bli en
kärnvapenmakt, utan särskilt övertygande
militära skäl. Israel levde under ett verkligt
hot om förintelse från sina grannländer.
Det judiska folkets erfarenhet gjorde det oundvikligt att
ta hotet på stort allvar. Fienderna var många
och starka. Hotet om vedergällning med
kärnvapen skulle avskräcka från anfall,
menade man.
Den franska regeringen sålde
en kärnreaktor för plutoniumframställning
som placerades i Dimona i Negev. Sannolikt bidrog
Frankrike också med en hel del data för
framställningen av kärnvapen liksom resultat
från sina kärnvapensprängningar. Det
är intressant att spekulera över Frankrikes
motiv till att sälja kärnvapenteknologi till
både Israel och Irak. Ville man, i bägge
fallen, förekomma USA?
Israel har idag, tror man, mellan
75 och 200 kärnvapen. Uppskattningarna bygger
på Dimonareaktorns produktionskapacitet. Vapnen kan
sändas med flyg eller med landbaserade missiler.
Missilen Jeriko II har en räckvidd på omkring
1800 km och anses av experter i första hand vara
avsedda att bära kärnvapen, men kan också
förses med konventionella laddningar. Israel har nu
även skaffat tre tyska, dieseldrivna, ubåtar
som försetts med missiler som kan
kärnvapenladdas..
Har
kärnvapenavskräckningen fungerat? Nej. Trots
sina kärnvapen anfölls Israel 1973 av
grannstater och Israels kärnvapen avhöll inte
Irak från att attackera Israel med missiler vid
Gulfkriget 1991. Man kan inte avskräcka utan att
göra det troligt att man verkligen kommer att
använda vapnen. Om Israel hade slagit tillbaka med
kärnvapen mot anfallarnas länder skulle
förödelsen ha blivit oerhörd. I
generationer skulle radioaktiva områden och
förstörda städer, ha påmint om detta
brott. Israel skulle ha riskerat sin viktigaste
säkerhetsgaranti, stödet från
omvärlden och särskilt från
USA.
Idag är Israels
säkerhetspolitiska läge i
förhållande till grannarna mycket
förbättrat. Egypten, Syrien och Jordanien har
minskat sina militära resurser kraftigt och skulle
inte kunna bjuda starkt motstånd vid ett israeliskt
anfall, än mindre kunna hota Israels existens. Irak
förlorade det mesta av sina militära resurser
redan i Gulfkriget 1981 Återstår som
orosmoment framförallt Iran och Saudi.
Iran militära styrka är
avsevärd men kan inte hota Israel så
länge Israel har USA:s stöd. De amerikanska
baserna i Irak, i Quatar och de amerikanska
flottstyrkorna i Persiska viken skulle kunna stoppa ett
anfall snabbt och tillfoga Iran enorma skador. Om Iran
däremot utvecklar kärnvapen som med missiler
kan anfalla Israel skulle hotet om en förintelse av
Israel åter bli förfärande
påtagligt.
Jag argumenterar i en artikel i
detta nummer av Informationsbladet för att
utsikterna bör vara goda att åstadkomma en
förhandlingslösning med Iran. Om nu USA:s
utrikesledning verkligen vill och vågar. Det borde
man göra, för fredens skull, och för
Israels skull
Saudi är ett
svårbedömt land. USA:s baser har lämnat
landet, kanske därför att man inser att man
inte är en välkommen gäst, och den
amerikanska närvaron hotar landets stabilitet och
kungahusets säkerhet. Den saudiska diktaturen kan
inte förväntas bestå länge. Avsikten
med USA:s massiva militära närvaro i
området är främst att kunna ingripa om
Saudi faller sönder och oljeproduktionen hotas.
Risken finns att makten i landet tas över av en
fundamentalistisk grupp som ser som sin huvuduppgift att
i ett omvänt "korståg" återerövra
de heliga platserna i Jerusalem. En sådan grupp
skulle kanske vilja köpa kärnvapen för ett
heligt krig. Ett israeliskt anfall på Irans
nukleära anläggningar skulle öka risken
för en sådan utveckling. Andra muslimska
länder i området från Algeriet till
Pakistan hyser grupper som skulle kunna reagera på
samma sätt.
Kärnvapnen har inte bidragit
till Israels trygghet. Idag ser vi att risken för
spridning av kärnvapen till andra länder i
området ökar.
Kärnvapen är smittsamma.
Om Israel vägrar avskaffa sina kärnvapen
är risken i längden mycket stor att andra
länder i regionen skaffar kärnvapen. Då
kan inte USA skydda Israel.
Kan Israel överleva trots sina
kärnvapen?
©
TFF & the author 2005
Läs också
Gunnar Westberg, Iran och kärnvapnen i Mellersta
Östern
Tell a friend about this article
Send to:
From:
Message and your name
|